Gangnam – affärsmän, sexy ladies och amputerade

Posted on 2012/10/08 · Posted in Edge, Fotojournalistik, Gatufotografi, Sydkorea

Det tog en vecka men till slut så tog jag mig till Gangnam. En av Seouls rikaste stadsdelar, fylld av lyxiga lägenheter och enorma skyskrapor med bankföretag. Det blev tyvärr bara två-tre timmar där och jag hann inte alls med att se allt som borde ha setts, jag är dock här i fyra veckor till så det ska nog kunna hinnas med det också. Jag ville inte fastna i rush hour för då hade det tagit bra mycket längre än den timme det tog mig att åka dit.

Först tar jag den vanliga bussen till Hongdae där jag hoppar på tunnelbanan och därifrån är det väl en 20 stationer till Gangnam – har man otur får man hoppa av tunnelbanevagnen och hoppa på nästa då det går ett “utstick” på fyra-fem stationer åt fel håll för vissa tåg.

Jag hängde mycket kring övergångsställen då det är där det brukar hända. Dessutom får människorna här vänta rätt länge på att det blir grönt och gång blir möjliggjort, så det kan bli rätt stora horder av människor som ska trampa över samtidigt.

Dessutom blev jag, för ovanlighetens skull, riktigt nöjd med några bilder i dag. Riktigt, riktigt nöjd med två och riktigt nöjd med en – så att säga. Så jag tänker skriva vad jag tycker om dessa bilder under istället för att förklara vad det är. Måhända en aning pretentiöst men något annorlunda krävs då man är i Gangnam!

Det är nästan så att man tror att det är ett bandporträtt, ett väldigt konstigt band. Reaktionerna mot kameran är tydlig och samtidigt visar mannen med de överkorsade armarna vem som är frontman i det där gänget. Längst till vänster är trummisen/basisten som är där mest för att fylla ut ljudet – och se till att de andra får sin vilja igenom. En “grunt”.

Unisont kliver de två unga, framgångsrika, välklädda kvinnorna förbi en tiggare utan att ge honom en blick längs med en av Gangnams paradadgator – där miljarder står på spel varje dag. Kontrasterna kan egentligen inte vara större. Han vågar inte möta blicken, varken till de som ger honom pengar eller de som snabbt slänger i några kronor i kartongen, och skamset har han böjt på nacken för resterande delen av sitt liv.

Kaffet i ena handen. Mobilen i den andra. Kläderna är skräddarsydda och självaste Psy har valt ut dig. Du ser bra ut och är väl medveten om det. Pojkvännen jobbar garanterat inom samma bransch – antagligen på samma företag. Samtidigt finns i bakhuvudet hela tiden tankarna: Så fort det blir barn får karriären ett abrupt slut (som det är för de flesta kvinnor i Sydkorea).

Andra bilder från Gangnam

Hela tiden pågår det ett frekvent städande – på ytan. Så fort man kliver in på en sidogata är det betydligt ruffigare oavsett vart man är i Seoul. Mycket handlar om yta i detta land. Inte undra på att koreanska kvinnor är de som skönhetsopererar sig överlägset mest i hela världen (det är långt över 70 procent av kvinnorna under 30 om jag inte minns helt fel) samtidigt som männen mer än gärna skuldsätter sig upp över öronen för att köra en europeisk, gärna tysk, bil.

Vid varenda korsning stod det äldre damer med temporära skyltar som gjorde reklam för olika företag/restauranger/gym och så vidare.

Ett par kilometer åt varje håll längs med de stora huvudgatorna kantades av skyskrapor – vissa lite mer arkitektritade än andra så att säga.

Jag har aldrig sett så många välklädda damer någonstans på de ställen i världen jag har varit på. Ibland trodde jag att jag hade klivit in i en reklaminspelning för kläder/schampoo/random tjej-produkt.

Korsningen där samtliga huvudgator möttes – galet tung trafik. Ungefär så här såg det ut överallt runtomkring korsningen och, som sagt, ett par kilometer bort i valfri riktning.

En del lite mer färgglada än andra.

Handhållandet/armkrokningen fortsatte hejvilt även i Gangnam.